Modiga människor inspirerar andra att våga mera. Ibland är dessa modiga människor förutom en inspirationskälla, även ett irritationsmoment för de som inte vågar vara modig. Hur kan det komma sig? Var och en är ansvarig för sitt liv och utveckling. Vi stannar inte i ”växten” när vi blir myndiga. Vi utvecklas varje dag och vi lär oss nytt varje dag. Ända tills vi dör. Vem är ansvarig för ditt liv?

Jag inspireras av modiga människor och jag älskar att utmana mig själv. Jag kommer att fortsätta med det tills jag dör. Nu vill jag nå människor som är modiga och som vill dela med sig av sin historia. Jag vill att din berättelse skall inspirera andra att bli modiga. Att våga. Vill du vara med och dela din berättelse – hör av dig. Nu.

Det här är första berättelsen i #vågamera100 #vågavaramodig

Tom Håkans

Tom Håkans var en av de första som kontaktade mig då jag lade ut ett inlägg om att jag söker modiga människor.

Tom är trettio år, och har hunnit med en hel del. Vad sägs om att ha hunnit byta ut sitt hjärta, opererats två gånger i ryggen på grund av skolios och gett ut flera singlar och skivor med egna skrivna texter. Tom har varit med om mycket och allt som hänt har gjort att han i dag vågar utmana sig själv. Han drivs av att se sin egen utveckling, och lever med mottot ”Ta tag i det och gör det nu, det blir inte bättre att vänta”.

Tom är sjukpensionär på grund av sin hälsa, men lever ett mycket aktivt liv. Tom föddes med hjärtfel och en hjärttransplantation i Finland borde ha skett snabbt, men på grund av det smala urvalet av donatorer, försökte föräldrarna få hjälp från USA. Dels för att vetenskapen var mycket längre framskriden där och att det fanns ett större urval av donatorer. För att få ihop tillräckligt mycket pengar till det planerade föräldrarna en välgörenhetsgala. Men då Tom var två år och åtta månader hittades en donator i Finland och han fick ett nytt hjärta.

Under uppväxten blev Tom tvungen att vara försiktig, äta mycket medicin och undvika smitta på grund av dåligt immunförsvar. Skolgången i sig gick någorlunda normalt till, men mobbningen var ett faktum redan från lågstadiet. Tom hade även skolios och var tvungen att bära korsett varje dag. Men korsetten blev även en sköld då han blev slagen av en mobbare. Killen hotade att slå Tom och då han väl gjorde det slog han rakt i korsetten. -Det tog mera sjukt i hans hand än i min mage, berättar Tom och skrattar.

Utfrysning och elakheter fick han ta emot under hela skoltiden. Föräldrarna var ett stort stöd, men lärarna gjorde ingenting. Tom berättar att det var vanligt att mobbarna tog hans skor och lade dem högt upp på en hylla. Eftersom Tom var ganska kort till växten hade han stora problem med att få ner skorna från hyllan. På grund av att han fick kämpa med det kom han ofta försent till lektionerna. Tom förklarade nog till lärarna varför, men hans finska och engelska lärare trodde inte på honom och en av dem gav Tom kvarsittning som straff för förseningen.

När Tom började studera på yrkesskolan (till datanom) avtog mobbningen och Tom fick nya vänner. -Det var nog en person som var elak mot mig, men han hade egna problem att tampas med, berättar Tom.

Skoliosoperationerna Tom genomgick skedde i två omgångar. Då Tom var 12 år opererades övre delen av ryggen och när han var 16 år opererades nedre delen av ryggen. Efter båda operationerna blev Tom tvungen att lära sig gå på nytt. Det var tungt också att bara sitta minns Tom. – Jag var borta från skolan i flera månader, men jag fick hemskola tack vare att läraren kunde komma hem till oss.

Efter avslutad utbildning var det svårt att få arbete, men till slut fick jag jobb som taxichaufför. – Det var givetvis inget välavlönat arbete, men jag klarade mig, berättar Tom.

Den största passionen i Toms liv är musiken. Redan i lågstadie-åldern lyssnade han mycket på musik och lärde sig spela gitarr via en kurs. Det blev en paus under högstadietiden, men under studietiden till datanom återtog Tom upp intresset.

Glädjen var stor då det behövdes en inhoppare till dansbandet Scandics och Tom fick uppdraget att vara med och spela gitarr. I och med det startade Toms karriär inom musikbranschen. Med stärkt självförtroende påbörjade han en kurs i dragspel och kom med i dragspelgruppen Bälgagillet.

Både Bälgagillet och dansbandet hade visioner på att ge ut en skiva, men inget hände. De sade ofta ”bara vi kommer igång så skall vi laga en CD-skiva”.

Till slut blev Tom så frustrerad på att inget hände att han tog ett eget beslut. – Jag ger ut en egen skiva, ni skall minsann få se att jag fixar det! Tom började med att söka stödpengar från Kulturfonden, men ansökan beviljades inte. Då blev Tom ännu mera frustrerad och beslutade sig för att själv bekosta inspelningen.

Sagt och gjort, år 2016 fixade han sin första skiva i Charles Plogmans studio. Coverlåten ”En clown i mina kläder” blev Toms första låt som han själv sjöng in. Egentligen hade Tom inte tidigare sjungit, utan han fick ett infall då Anton Plogman frågade om han kunde sjunga. – Jo, svarade jag – trots att jag inte gjort det, skrattar Tom. Så jag sjöng in låten och Anton tyckte att det lät bra.

Känslan efter inspelningen var övermäktig. – Tänk vad jag kunde överträffa mig själv, minns Tom. Det var en skitbra känsla!

Efter att Tom gett ut singeln fick han vara med i flera intervjuer och kom även in på danslistan. Följande singel ”Terese” kom till med hjälp av hjärtesorg och besvikelse.

-Orden bara kom, och då på engelska, berättar Tom. Låten ”Terese” har även blivit översatt till danska av en dansk artist, och legat tio veckor på en danslista i Danmark.

I slutet av året 2016 gav Tom ut sin tredje singel ”Ståndskallets tid”.

Följande år, 2017, gav Tom ut sin första CD-skiva med 11 låtar. Hösten 2018 gav han ut ytterligare en skiva med 17 låtar och nu håller Tom på med följande skiva med 6 låtar.

Intresset och utvecklingen av både produkten och mig själv är det som driver mig, förklarar Tom. Jag gör tvärtemot vad alla andra gör, och jag vet även att mina grannar och andra bybor ofta funderar varför jag håller på med det som jag gör.

Tom berättar att när han är i Sverige för både intervjuer och andra möten så får han en helt annan uppskattning för det han gör. Men i hemknutarna är det annorlunda.

– Jag vill inte vara som alla andra och falla in i samhällets osynlighet. Då jag skriver mina texter handlar de ofta om saker jag ofta funderar på, och jag vill på detta sätt lyfta fram livets orättvisor, poängterar Tom.

Kommentarer som kommer efter diverse skivsläpp varierar, men varje negativ kommentar triggar Tom att skriva en ny låt.

Allt jag gör, gör jag för min egen skull, intygar Tom. Jag vet hur det är att vara själv, och vara sin egen drivkraft. Har jag lovat att göra något, då gör jag det också. Jag skjuter inte upp saker och ting, jag gör det. Min blyghet som jag hade i skolåldern är som bortblåst, idag vågar jag närma mig obekanta människor och trivs med människor omkring mig. Jag vågar ta första steget, jag vågar ringa obekanta människor och jag vågar ta för mig.

Till Tom, 10 år, vill han säga ”He var mytchi bätter” och till dig som läser detta vill Tom hälsa ”Ta tag i det och gör det nu, det blir inte bättre att vänta. Skjut inte upp dina drömmar till ett tioårs-projekt – det blir inte bättre av det”

I mitten på oktober 2019 släpper Tom sin tredje skiva ”Lördag, härliga lördag”. Stay tuned!

Text: Maria Norrlin-Asplund / Foton: Ann-Britt Pada

Ifall du vill bli modigare så har jag tillsammans med tre duktiga kvinnor bildat ett #VÅGA-NÄTVERK som du är välkommen med i. Läs mera här via denna länk: https://forms.gle/StnxAdNgFicnZWtF8