Den här helgen blev det inget bloggande. Jag var på företagarkryssning i lördags och igår (söndag) blev det vilodag. Även en företagare behöver vila sig ibland 😉 Speciellt efter en härlig och rolig kryssning.
Kryssningen som Korsholms Företagare och Kustösterbottens företagare ordnade för andra gången i rad nu var mycket lyckad. Nya vänner, kanske nya samarbetspartners och nya kunder blev resultatet av den 15 timmar långa kryssningen (med 4 timmars paus i Umeå).
Men lite förvånade blev vi dock av bemötandet på en Sportsbar i Umeå centrum. Personalen gillade inte oss. Vi var ett gäng på tio personer som beställde mat och dryck till lunch. Efter en stund kom en av personalen och bad oss att sänka volymen. Jag kan lova att vi inte hade alltför hög volym på. Vi var glada och vi diskuterade med varandra. Ett helt normalt beteende. Vi blev mycket förvånade över tillsägelsen, förutom oss fanns det endast ett par kunder till. Baren var ganska stor, så de andra kunderna hade kunnat flytta sig om de blev störda av oss. Till andra sidan salen. Istället satt de bredvid oss. Och blev störda. I en sportbar. Ja, vad säger man? Är det så man blir bemött för att man kommer från grannlandet? Vi var tio personer och de var två. Vi beställde mera mat än de, mera drycker. Men det var vi som fick tillsägelsen. När sedan en annan av personalen kom och sa att vi måste gå därifrån för att de har bokningar kl fyra, så vi blev vi ännu mera förvånade. Salen var tom. Där fanns bord för 50 personer. Kanske ännu mera.
Vi tackade för oss, och gick därifrån. Vi kommer kanske inte att gå dit tillbaks. Men vi kommer garanterat att framföra feedback.
#blogg100
